S*Wall Street's Hermione, OCI n24

stamtavla till Vespa

Hej!
Jag heter Vespa och hos mig gäller: "du må inga andra katter hava jämte mig". Jag vet att det kanske verkar lite egocentriskt, men om det finns någon sötare eller charmigare katt än jag så får de gärna anmäla sig. Jag kan öppna alla dörrar och om jag har riktigt tråkigt så finfördelar jag en eller två toarullar.

Jag bor hos Eva och Peter i Strängnäs tillsammans med min nya tjejkompis Pacific (se till höger). Det tog ett tag innan jag tyckte hon var ok, men nu sover vi tillsammans nästan hela tiden. Jag bor i ett stort gult hus och har massor av fina parkettgolv att rasa runt på, men jag saknar väääldigt myckeet att få gå ut i gräset och sköta mig själv och klättra i träd mm. (Se bilden tv).

Jag växte upp hos Annika på en gård utanför Knivsta tillsammans med en massa andra djur och människor. Annika har en fotomodellfirma för djur, så det kom lite alla möjliga djur på besök emellanåt. Jag hade två syskon, Harry och Hedvig ( ja, det var Harry Potter-tema på vår kull...)

När jag var tre månader flyttade jag hem till Charlotte och Plysch på Söder i Stockholm. Den där Plysch var en fånig typ, jag försökte att bli vän med henne i flera flera månader, och ändå låg hon mest på högsta hyllan i garderoben. Matte sa att hon var deprimerad, vilket är något jag aldrig har förstått innebörden av. Det komiska var att jag dög när Plysch löpte, då skulle jag minsann ställa upp och gosa med henne...

När Plysch skulle få barn blev hon riktigt otrevlig mot mig, så då fick jag flytta till mattes kompis Madeleine som bodde en bit bort. Där hade jag det finfint. Madde och jag älskade varandra och vi gick promenader på Söder. En gång var vi i en videobutik och då blev jag bajsnödig. Och jag har ju lärt mig att man ska gå på toaletten inne, så jag gjorde det. Men det var visst fel... Man måste vänta tills man är hemma visst...

Det tråkiga - för mig alltså - var att Madeleine fick ett litet barn. Vi bodde väldigt väldigt trångt, och en dag råkade jag riva den lilla pojken när jag lekte skeppsbrott i vardagsrummet. Det var inte meningen, men jag fick flytta till Madeleines mamma iallafall. Det var väl inte så illa för de bodde i ett stort fint hus på landet. Efter några månader flyttade dock Betty och Knäppen in. De är två stycken Sphynxar, dvs inga riktiga katter i mina ögon. Jag var riktigt trött på nya intryck vid det här laget och var nog lite elak mot det där ynkliga kattungarna.

Då fick jag flytta tillbaka till matte och det var helt underbart! Matte hade flyttat till landet och där fanns nu även Plysch son Matisse. Första gången jag såg honom blev jag så förfärligt rädd att jag bet matte i handen så att hon fick åka till sjukhuset. Det var heller inte meningen. Men den här gången fick jag stanna. Matisse och jag blev goda vänner och brukade slåss på låtsas och vi fick gå ut så mycket vi ville på egen hand. Det gillade jag!

En majdag 2005 när jag löpte, fick träffa en trevlig kille som hette Gunvald och vi fick fyra små söta flickor tillsammans. Det hände något väldigt tråkigt medans kattungarna var små - Matisse blev överkörd på vägen. Efter det blev jag och Plysch väldigt osams igen och till slut, när kattungarna hade flyttat, så hittade vi Eva och Peter som gärna ville ta hand om mig.

Nu hoppas jag att jag får stanna här, jag ska snart få kattungar igen och sen ska jag få bli kastrerad. Jag tror det är bra för mina nerver... Har jag tur kanske jag få gå ut och klättra i träd lite när jag blir lite äldre.

Jag har aldrig varit på utställning eftersom matte säger att jag är lite nervös av mig. Och hon har kanske rätt, jag skulle nog helt balla ur om jag skulle bli bedömd mot en massa andra oduglingar. Är man en diva så är man!

Här är min kompis Pacific.
Hon heter egentligen Dream Tiger's Pacific Ocean och kommer ändå från Tyskland. Hon är en blåspotted oci.